Den här boken skulle jag vilja läsa...

"Bara det blir bra för mig," "Mitt barn ska få det bästa", "så länge ingen ser mig kan jag...". För mycket av den sortens inställning stör mig. Jag längtar efter att det ska finnas tankar och handling som inte bara baseras på vad som är bäst för mig. Har väl fått en för stor dos Bamse de senaste åren. Jag vill ha mer av funderationer och diskussioner om hur vi tillsammans kan göra nåt åt det där som skaver. Fredrik Lindström tipsar i senaste numret av boktidningen "VI läser" om "Tid, rum, individ, kollektiv" av Johan Asplund. Länk här:

http://books.google.se/books/about/Tid_rum_individ_och_kollektiv.html?id=u5GqGAAACAAJ&redir_esc=y


Boken sorteras under socialpsykologi. Låter hemskt intressant. Men tungt. Kan ingen läsa den och skriva ett,låt oss säga 20-sidigt referat. Det klarar jag nog. Sedan förändrar vi världen. Eller hur?

(Kommer plötsligt att tänka på en affisch jag och maken har, numera i källaren. På den står det ungefär såhär: "Utopist -javisst! Varför drömma om något sämre än det ideala samhället?")