Summa summarum sommar

Jag har hört föräldrar vid badplatser sucka "ja inte har det varit mycket badväder den här sommaren". Jag har haft en fantastisk sommar med mycket av allt. Även bad. Vi räknade till att dottern S, fyraochetthalvt, badat på 13 olika badplatser denna sommar.
Förutom att bada har vi tältat flera gånger, träffat alla barnens kusiner och mor-och farföräldrar, besökt Ume, Trästocks och djurpark. Ätit glass. Träffat vänner och förstås varit en hel del i vår fina stuga. Sonen H, två år, har fått sin första fisk. Mamman och pappan har gått ner i vikt några kilo var. Vad kan man mer önska av en sommar egentligen?

Barn av vår tid

Jag har borrat, skruvat och satt upp gardinen i sovrummet. Det tog bara drygt fyra år innan det var klart. Kanske ett steg på väg mot att bli ett inredningsfreak.
Jag har ett boktips; "Vill ha mer" av Katarina Bjärvall. Undertiteln lyder "om barn, tid och konsumtion". Läs den om du har barn eller vill få.

Combination of the Two

Nu (20.00) när maken lägger ungarna kommer den efterlängtade och välbehövliga vuxentiden. Ikväll vill jag: plocka hallon på gården, sova, läsa en bok och ta en lång cykeltur. Och bli av med huvudvärken. Inser att jag inte hinner allt innan jag ska stupa i säng. Vilka går bäst att kombinera?

Spel för det glömda

S är glad över att hon fått ett nytt spel. Vi ritar och gissar och det är kul. Och så gissar vi reglerna också, eftersom jag köpt spelet begagnat och reglerna saknas. Härmed efterlyser jag spelregler till "nya barncharad"! Någon?

Tapestry

Jag låter skivan snurra och snurra på skivtallriken; (nåja, på Spotify då)
Tapestry (som jag inte ens vet vad det betyder) med Carole King. Jag blir så glad. Ville bara säga det.

More than words

RFSU lanserar ett nytt ord; slidkrans. Jag sprider gärna ordet vidare, för jag håller med RFSU om att man bör sticka hål(!) på myten om mödomshinnan. Alla kvinnor har inte en hinna som spricker vid första samlaget. Ingen ska behöva visa upp blodiga lakan efter bröllopsnatten. Läkare ska inte behöva göra ingrepp där de skapar en mödomshinna. Och ingen utom kvinnan själv ska få bestämma över hennes sexualitet.

Who wants yesterdays paper?

Jag har aldrig fått söndagsDN så tidigt som lördag kl 23.55 förr. Nu är frågan: måste jag läsa den innan jag lägger mig?

Early morning

Klockan är 06.47. Det är inte ofta jag bloggar vid denna ack så tidiga tid. Men det har sin förklaring. Jag var nyss på väg till bussen som går 06.40 till Ume, då jag kom på att jag inte behöver åka förrän drygt om en timme. Bättre gå hem och blogga om ingenting än att göra ingenting på universitetet, tänkte jag. Jag skulle kunna skriva nåt om hur det var i Ungern. Men jag tror inte att jag ids. Jag går och lägger mig en stund istället.

För övrigt vill jag bara säga att det är klart värt att lyssna på Morten Harket solo, särskilt låtarna från Wild Seed.

Hungary Eyes

Jag fick just en fraga av facebook: Maria, do you speak magyar? Och nej, det gőr jag verkligen inte. Jag har nu varit i Ungern i ett par dagar och de enda ord jag lyckats snappa upp ár nyitva - őppet, bor - vin, utca - gata och ter - torg. Tangenterna sitter pa galna stállen och hotellet har flyttat till olika stállen varje gang jag ska dit. Resan ár avkopplande och uttrőttande pa samma gang. Men vádret ár fint, maten ár god och imorgon blir det bade sovmorgon och bad. Sa jag njuter.

Time is on my side

Jag antar Tidsverkstadens utmaning, med egna modifieringar;
Jag ska avstå från TV (bortsett från Bolibompa)och nätsurf på fritiden (måste använda dator i skolarbetet)21-27 april. Det borde bli en hel del tid över till annat...

Taking the long way

Det där med att bedöma avstånd har aldrig varit min bästa gren. Jag kan inte jämföra nåt med en fotbollsplan, eftersom jag inte har en susning om hur lång den är. Men jag har några ungefärliga riktmärken för att mentalt förbereda mig på en viss sträcka. Och alla utgår från föräldrahemmet i Boviken. Alltså såhär: 200 m är från oss till Kågedals. 1 km är från oss till havet. 5 km är från oss till Kåge. 1 mil är från oss till staan. Man kan undra vilka vägar andras sträckor tar.

A Day In Life 2

Lördag, inget särskilt, men ändå allt. Väcks av ett barn, väcker det andra. Stoppar in blöjtvätt. Torkar barn. Leker kalas. Tar fram frukost. Funderar på handlarlista. Äter frukost. Läser DN:s boklördag. Städar toan, barnen vill vara med. Bakar tillsammans ut matbrödsdeg som maken gjort. Tar fram rester till lunch. Äter. Kollar recept, vill göra smarrig efterrätt med storflickan. Vi tar bilen till affären, storflickan och jag. Roligt att hon är med. Handlar mat för tusen spänn. Kommer hem, packar upp mat. Storflickan vid datorn. Maken och sonen ute på sovpromenad. Gör chokladmousse, dubbel sats, med viss assistans av storflickan. Låter disken vara. Pysslar lite, storflickan vill ha hjälp med en sjörövarögonlapp. Sonen och maken kommer hem och vi fikar nybakt bröd på balkongen. Ute på gården blåser det rejält men på balkongen skiner solen. Brödet är gott, vi sitter trångt och det är vår och härligt. Maken säger att vänner han träffat på stan vill bjuda oss på middag. Ringer och tackar ja om vi får ta med efterrätt. Funderar på att göra mer mousse, men det innebär i så fall en tur till affären först. Ids inte, omfördelar bara i fler skålar. Klär på barn. Tar på tjocktröja och täckbyxor. Går ut på gården. Barnen har hinkar och spadar och lastbilar och galonkläder och bjuder på blåbärssoppa och snögröt. Barnen kan fortfarande gå på snön. In med frusna händer. Barnen kinkiga. Oense med storflickan. Läser Bamse i översängen och blir sams. Packar blöjor och extrakläder. Stoppar in duschdraperiet i tvättmaskinen. Leker Pippi utan att lyckas vara Tommy. Leken byts till Bamse. Skolfröken ber mig måla bild i målarbok. Klär på barn. Åker till vännerna. Får vara barn i lek och bjuds på plastpizza av storflickan. Äter gott wokat på riktigt. Pratar med vuxna. Läser bok med fordonsljud. Gör iordning efterrätten med storflickan. Äter den med de andra, mycket gott. Väljer fel te, ett som skär sig med mjölk. Storflickan vill gå ut, alla hakar på. Sandlådelek, snöklättring och plastbilskörning. Barnen glada i plastbilen, ännu gladare när vi får den av vännerna. Kvällen är ljus och bara lite kall. Vi åker hem. Maken lägger barn. Jag hänger tvätt och duschdraperi. Kollar Facebook, är för tillfreds för att skriva intressant status. Tänker skolarbeta men blir sugen på att baka grovlimpa istället. Gör så. Lyssnar på musik vid disk och undanplock. Ska gå och sova snart. Vill skriva fast dagen först. Mitt liv, min dag.

gangsters paradise

Det är några filmtitlar som dyker upp när man i socionomblivandet läser om vissa problemungars identitetsbildning; det är Scarface och Gudfadern och Scarface och Gudfadern. Och Scarface och Gudfadern. Scarface får jag nog göra ett studiebesök i men Gudfadern har jag faktiskt sett för en herrans massa år sedan. Kanske dags att se om.

Svar på tal

Apropå mitt inlägg ”We´re only in it för the drugs” så skrev Johan så här:
”På inget sätt förbättras situationen för de som fastnar i tunga droger av att det är illegalt, och på inget sätt minskar det bruk och missbruk. Däremot skapar det en kriminell marknad vars propp skulle dras ur big time ifall drogerna fanns billiga men beskattade på motsvarande systembolaget. Skatterna går då till samhällsinformation och behandling för de som får problem. Och när man tramsar på och förbjuder naturens vanliga ogräs går det verkligen för långt. Speciellt när både alkohol och tobak å andra sidan är lagligt. Man får tycka vad man vill om bruk av droger i rekreationssyfte, men var och en måste få bestämma själv.”

Kommentaren provocerar mig och jag kan inte se det på något annat sätt än att den ber om en föreläsning. So, here we go!

Mellan åren 1965 och 1967 prövades legalförskrivning av narkotiska preparat till 150 missbrukare. På den tiden var det centralstimulantia och morfin som förskrevs i kopiösa mängder. Resultatet blev en snabb stegring av det intravenösa missbruket i Stockholm och antalet kända injektionsmissbrukare fördubblades på ett år. Efter ett par tragiska dödsfall med legalförskriven narkotika avbröts försöket. En utvärdering av legalförskrivningsförsöket visade att de som fick narkotika på recept ökade sin brottslighet, trots att drogerna var gratis och trots att många av deras tidigare brott – försäljning och innehav av narkotika - automatiskt försvann från statistiken. En senare rapport från USA visar att bara 5 % av missbrukarnas kriminalitet består av rena narkotikabrott såsom innehav och försäljning. 20% av deras brott är stölder, rån och annat för att skaffa pengar till droger medan 75 % av brotten består av annan kriminalitet som alltså inte skulle påverkas även om de fick gratis narkotika. Och internationell brottslighet bekämpas inte genom att den ges större handlingsfrihet utan genom att starka, demokratiska statsapparater bekämpar dess verksamhet. En svag stat, som i södra Italien, är maffians bästa växtplats.

Se på den fritt tillgängliga alkoholen. Tre fjärdedelar av alla våldsbrott i Sverige begås av berusade personer. Är det ett skäl att om alkohol är fritt ska narkotika också vara det, när vi vet hur mycket elände alkoholen har del i? Dessutom kan man knappast hävda att alkoholskatten betalar alla alkoholens skadeverkningar. Lättillgängligare narkotika skulle innebära att fler prövar och blir beroende. Många unga beställer designade droger (som ännu inte hunnit bli analyserade och narkotikaklassade) på nätet och tror att de trotsar auktoriteter och är vuxna för att de gör som de vill. Samtidigt har många av dem en så stark auktoritetstro att de tror att ”det som inte är (av staten) narkotikaklassat kan inte vara farligt”, en tro som kan få oanade konsekvenser.

”Var och en måste få bestämma själv” är det absolut sämsta argument jag har hört. Vem är så dum att han tror att det bara är knarkaren själv som drabbas av dennes val att börja knarka? Det fria valet övergår för väldigt många, inte alla, men dock många - i narkotikaberoende. Det är omöjligt att veta vem som kommer att fastna och vem som klarar sig. Jag undrar hur många barn eller föräldrar till knarkare som skulle hålla med om att var och en själv måste få bestämma. Vi lever i en demokrati, och det är då åtminstone jag glad över. Demokrati förutsätter att man inte får göra som man vill. Fick man det skulle inget samhälle finnas att hålla ihop.

För mer lästips och källor får den intresserade höra av sig till mig, så mejlar jag listan.

Mean Woman Blues

Jag har varit på bio och sett Män som hatar kvinnor. Ja, vad säger man om den då? Jag gick ensam, så nu måste jag diskutera med bloggen (och i förlängningen med dig som läser den). Jag satt ett tag och tyckte den var otäckt full av våld och kränkningar och undrade vad folk tycker är spännande ned det. Men så kom jag på att jag satt på mig fel glasögon - jag hade tagit på mig socialtantsglasögonen istället för mina vanliga bioglasögon! Jag kom på att alla jag känner som rekommenderat filmen kanske inte hade haft "Sårbara barn" och Våldsutsatta kvinnor" som kvällsläsning den senaste tiden. Jag la böckerna åt sidan i min hjärna, tog på mina vanliga glasögon och såg Lisbeth Salander göra upp med ondskan. Jag kan rekommendera en spännande film.